Specialleverans

Varje år vid den här tiden får jag en specialleverans från Skåne. Mammas egna pepparkakor och klenäter! Min mamma tillhör dem som fortfarande bakar pepparkakor från grunden, och de blir fantastiskt goda. Denna leverans uppskattas väldigt mycket, inte bara av mig, utan även av Leona, som idag fått smaka "riktiga" pepparkakor och klenäter för första gången. "Mmmmm", som Leona säger... :)

Sovvanor och ovanor

När A badar med Leona passar jag på att uppdatera bloggen lite. Det är ganska lugnt i vårt liv just nu, A är hemma med Leona och är fruktansvärt uttråkad på grund av att man inte kan göra något i det tråkiga vädret (regn, regn och mer regn), jag jobbar på som vanligt, och Leona busar och leker och verkar vara nöjd med det mesta. Hon har fortfarande en enorm vilja och ett jäkla humör, men jag tror att det lugnar ner sig lite nu när hon börjar kunna uttrycka mer och mer vad hon vill. Hon säger fortfarande inte mycket, men babblar på i långa haranger och förstår precis vad vi säger till henne. Senaste veckorna har hon börjat sova lite bättre på nätterna också, var tredje-fjärde natt har hon till och med sovit hela natten! De nätter hon är vaken är hon tyvärr vaken lite väl länge. Har hon väl vaknat brukar det ta två timmar innan hon somnar om, och det är lite jobbigt när man ska upp tidigt och jobba... Visst kan jag lägga mig i bäddsoffan, men lägenheten är ju inte så stor, så jag kan ändå inte sova när jag hör att Leona är vaken. Resultatet är att jag är väldigt trött på kvällar och helger, och i helgen passade jag på att sova när Leona sov middag, vilket var väldigt skönt.

Annars letar vi hus för fullt, men har inte hittat något lämpligt objekt än.

Djurvärlden enligt Leona

- Leona, vad säger tigern?
- Arrrrrhh

-Vad säger vovven?
-wowowowowowo

-Vad säger kossan?
-Moooooo

-Vad säger pippin (ankan)?
-Bababababa

-Vad säger hästen?
-Iiiiiihhh

-Vad säger katten?
-KAAATT!!!!!

Uppdatering i punktform...

...igen.. Inser hur lite tid man har över när man jobbar heltid och har barn...

• Vi har varit i Turkiet en vecka, vilket var otroligt skönt. Första gången Leona flög blev en succé! Hon var vaken två timmar på vägen ner, satt och lekte och kröp upp och ner mellan sätet och golvet. På vägen hem somnade hon på flygplatsen och sov hela den fyra timmar långa flygresan hem. Misstänker att det underlättade att flyga på natten.
• Jag har kommit in ordentligt i jobbet igen och börjar få mycket att göra. Min ersättare jobbar sista dagen i morgon, sedan är jag alltså helt ansvarig själv igen. Känns lite läskigt men samtidigt väldigt roligt.
• Vi har varit och kollat på ett kanonfint hus, som vi tyvärr inte kommer att buda på eftersom det i nuläget har gått upp från 2,8 till 3,4 miljoner, vilket vi inte tycker att det är värt. A har i alla fall varit på banken idag och fått lånelöfte ifall något annat skulle dyka upp, så nu surfar vi på Hemnet varje dag...

Kort sammanfattning

Eftersom det är friidrott på TV blir det bara en kort sammanfattning just nu...

• Första dagarna på jobbet har gått bra, än så länge är det ganska lugnt, trevligt att träffa kollegorna igen.
• A vill börja jobba igen efter två dagar ensam med en mammig dotter. Leona har dessutom haft tredagarsfebern och håller på att få nya tänder, så hon visar sig inte från sin bästa sida... Vill inte äta, inte sova, slänger sig på golvet och gallskriker. Förstår A's frustration, men jag är övertygad om att det kommer att vända snart och att de kommer att ha det jättemysigt här hemma.

Slut på lyxlivet

På måndag börjar jag alltså jobba igen. Alla man pratar med säger att man längtar tillbaka till jobbet mot slutet av ledigheten, och att man ställer in sig på att det snart är dags. Jag väntar fortfarande på att det ska kännas så. Fast jag vet ju att det kommer att kännas bra när jag väl har börjat jobba, jag trivs ju på mitt jobb och med mina arbetsuppgifter. Det är bara det att det är mycket mysigare att vara hemma med Leona. Särskilt svårt känns det att lämna henne just nu, eftersom hon är inne i en väldigt "mammig" period. Hon pussas och kramas och vill vara hos mamma hela tiden, och även om det kan bli jobbigt att det bara är jag som duger ibland, så är det otroligt mysigt också. Men jag vet ju att det egentligen funkar lika bra att vara hos pappa. Jag har i alla fall insett att den längsta tid jag har spenderat utan Leona är cirka fyra timmar, så det kommer att bli tufft att vara borta nio timmar om dagen. Tufft för mig alltså, Leona kommer att ha det hur bra som helst hemma med pappa.

I kväll är A inne i Stockholm och tittar på cruising med en kompis, och jag har en hel kväll för mig själv. Leona somnade vid sju, och jag tänkte kolla på skräckfilm lite senare, får väl se om jag vågar, eller om jag byter kanal...

Sommaren så här långt i bilder

Hemma i Väsby

Känner på vattnet i havet för första gången, i Höganäs

Badar i balja i mormors trädgård

Leker med mormor i Lerberget

Utsiktsplats på Kolmården

Myser med pappa i farmors och farfars pool

På lekland i Norrtälje

Den här önskar Leona sig i ettårspresent...

Förutom detta har vi hunnit med Power meet i Västerås, några dagar på stranden och en hel del slappande i Norrtälje. Sommaren så här långt har varit bättre än bra!

Helt otroligt!

Elva månader och två veckor gammal har Leona sovit sin första hela natt! Hon somnade strax innan åtta igår kväll och vaknade vid sextiden i morse, fick komma över till vår säng och sov en timme till. Hon har gnytt till flera gånger under natten, och eftersom jag är van vid att hon vaknar har jag inte sovit lika bra som henne, men det känns ändå helt fantastiskt. Lilla tjejen börjar bli stor! Hon njuter av att vara hos farmor och farfar och springa omkring i trädgården hela dagarna och få massvis med uppmärksamhet från alla i närheten. Vi stannar i Norrtälje över helgen och åker sedan hem till Väsby igen och hoppas på att de goda sömnvanorna fortsätter.

Free at last!

Äntligen har jag slutat amma! Jag hade sedan tidigare bestämt mig för att sluta nattamma när Leona var 11 månader, men det ville hon inte gå med på... Eftersom hon blir så arg att hon skriker tills hon kräks har jag försökt vänta ut henne och hoppats på att hon skulle vilja sluta själv. Nu är vi i Norrtälje, där grannarna inte störs av skrikande barn, och häromnatten bestämde jag mig för att nu får det vara nog. Leona blev som väntat tokförbannad, men efter två timmar somnade hon om. Andra natten var hon vaken två gånger, en timme varje gång. Tredje natten vaknade hon också två gånger, men somnade om efter ca en kvart. Även i natt var hon vaken två gånger, andra gången runt en timme, men hon var helnöjd med att bara ligga mellan A och mig och mysa. Hon kramade och pussade oss och klättrade fram och tillbaka. När hon blev ledsen en stund sjöng vi lite för henne, och sedan var det bra igen. Jag hoppas på att det bara blir bättre framöver, och att hon så småningom kan lära sig att sova mer än fyra timmar i sträck, men jag är otroligt nöjd med de framsteg hon gjort såhär långt.

Senaste tiden i punktform

Det var ett bra tag sedan det hände något här, så det är kanske dags för en uppdatering... Att det inte händer något på bloggen beror på att det händer så mycket i verkliga livet, så bloggen har inte haft hög prioritet på sista tiden. Det här är i alla fall lite av det som hänt sedan sist:

• A har gått på semester och pappaledighet, vilket innebär att jag börjar jobba om mindre än sex veckor. Har fortfarande inte börjat längta tillbaka och misstänker att jag inte kommer att göra det heller. Pratade med en person i helgen som räknat ut att om man skaffade tolv barn och snålade med föräldradagarna skulle man inte behöva jobba igen förrän det var dags för pension. Kanske något att satsa på?
• Vi har varit nere i Skåne och hälsat på min släkt i en vecka, fint väder och mycket utflykter, bland annat till Köpenhamn Zoo och Tropikariet i Helsingborg. Leona har träffat mormor, morbror x 2, mormors mor, morfar och hans fru + en väldig massa katter, vilket ledde till att hon började skrika "tatt tatt tatt" så fort hon såg en katt. Hon var i alla fall inte rädd för dem, vilket jag trodde att hon skulle vara.
• Vi har varit på Kolmården och sett ännu fler djur
• Vi har varit i Västerås på Power Meet och sett en massa bilar
• Leona har lärt sig att säga "tick-tack" (eller titatitatita) när man frågar vad klockan säger.

Mer uppdatering och bilder kommer, nu ska vi iväg och fika hos en mammakompis och hennes dotter som är en vecka äldre än Leona.

Leona går!

Knappt en månad efter att hon tagit sina första steg har nu Leona själv insett att hon kan gå! Det började häromkvällen när A och jag satt i soffan och Leona gick utmed bordet. När bordskanten tog slut fortsatte hon att gå 5-6 steg själv. Hon var helt överlycklig! Igår tränade hon på att gå både på gräsmattan och hemma i lägenheten, och det går bättre och bättre. Vi hade väl trott att hon skulle gå tidigare eftersom det har verkat vara på gång länge, men hon har låtit oss vänta tills hon kände sig säker, och det är väl bara bra det.

I eftermiddag blir det öppna förskolan med mammagruppen, och i morgon ska vi försöka ta oss iväg till mitt jobb och hälsa på och söka en semestervecka till. Jag försöker skjuta på jobbstarten så länge som möjligt...

All good things come to an end...

Oj oj oj, vad jag kommer att sakna att vara hemma med Leona. Nu har vi bara tre dagar kvar, sedan ska A ha semester, och snart är det dags för mig att börja jobba. Jag förstår inte hur jag ska klara av att vara borta från min lilla älskling hela dagarna. Jag misstänkte väl redan innan vi fick barn att det här första året skulle gå extremt fort, men det har verkligen bara flugit förbi, och nu är vår lilla lilla bebis snart en stor tjej. Det känns enormt vemodigt att den här tiden snart är slut, för den kommer ju aldrig tillbaka igen. Första tiden med första barnet. Det har varit en helt fantastisk tid och det har hänt så otroligt mycket. Jag har svårt att förstå att det finns mammor som längtar tillbaka till jobbet och vill börja jobba igen så fort som möjligt. Jag vill ju bara vara hemma med Leona och inte missa en minut av hennes utveckling! Samtidigt vill jag verkligen att A ska få vara hemma med Leona, och jag vet att de kommer att ha det hur bra som helst tillsammans i höst. Leona är överlycklig varje dag när pappa kommer hem från jobbet, och det märks att hon verkligen älskar sin pappa.

En härlig helg

Vi tillbringade helgen uppe i Gävle, dit vi var bjudna på 61-årsfest (30+30+1). Kanonväder och trevligt sällskap gjorde det hela till en härlig helg. Festen var ganska lugn, vilket känns skönt med tanke på Leona. Hon somnade vid halvelva, och stördes inte av festandet som pågick utanför sovrumsdörren. På söndagen blev jag uppvaktad på min första mors dag med sovmorgon, något som uppskattades väldigt mycket. Trots att A säkert var tröttare än jag med tanke på att han druckit öl kvällen innan, masade han sig upp halvsju på morgonen när Leona tyckte det var lagom att kliva upp. Själv fick jag som sagt ligga kvar i sängen till klockan åtta, och det var riktigt skönt. Söndagen spenderade vi på Furuvik i sommarvärme, och efter det grillade vi hemma hos A, K & T. En riktig kanonhelg med andra ord!

Rap das Armas

Om ni som jag brukar lyssna på P3 har ni säkert inte missat denna låt, som jag tyckte var hur bra som helst första gången jag hörde den. Så bra att jag nu letade rätt på den på Youtube, och eftersom jag inte kan portugisiska blev jag ju lite nyfiken på vad de sjunger om egentligen. "Armas" låter ju onekligen som någon typ av vapen, och när jag såg videon med två gangsterlika killar och en dansande tjej med alldeles för lite kläder blev jag lite misstänksam. Har fortfarande inte helt koll på texten, men tydligen handlar låten om den korrupta polisen som attackerar favelor i Brasilien. Vilket väl är helt ok att kritisera, men samtidigt gillar jag inte riktigt att knarkhandeln i favelorna försvaras. Hur som helst är jag ute på djupt vatten här eftersom jag är alldeles för oinsatt i problematiken, men jag tror inte att jag kommer att skruva upp volymen lika mycket nästa gång jag hör låten...

Riktiga brev

Idag fick jag en avi där det stod att jag hade ett stort brev från I Fagertun att hämta ut på posten. Min mormor skickar ibland "riktiga" brev till mig (inte "bara" mail alltså), och det är lika roligt att få varje gång. Tyvärr är jag inte lika bra på att skicka "riktiga" brev själv, men jag försöker bättra mig. Även om det är roligt med mail också är det ju mycket mer spännande med snigelpost. Den här gången hade hon skickat med en jättefin nalle till Leona, som hon blev förälskad i direkt. Hon satt och kramade den en bra stund innan hon slutligen somnade med nallen i famnen.

Leona med fina nallen från mormor Inger

Grrr...

Var precis nere på ICA för att handla mjölk, bakom mig i kön står en äldre man som luktar ganska mycket svett och rök. Han har en egen vagn med sina varor i, som han först ställer ett par centimeter bakom mig, och sedan kör på mig med. Tänker först att han inte gjort det med vilje och bryr mig inte så mycket om det, men sedan kör han på mig igen och säger surt "Ska du stå där eller?". Förvånat svarar jag att ja, jag väntar på att få betala, varpå han ännu mer irriterat säger "Jaha, och jag väntar på att få lägga upp mina varor." Jag vet att det finns folk som verkligen avskyr "barnvagnsmaffian", men någon sorts social kompetens får man väl ändå ha? Man kör väl inte på folk med sin vagn för att de ska flytta sig från kön? Dessutom kunde jag inte flytta mig någonstans, eftersom personen framför mig inte hade hunnit betala än. Ibland blir jag så less...

Leonas Topp 5 just nu

1. Åka hiss
2. Lyssna på musik och dansa
3. Busa med mamma och pappa
4. Klättra upp i soffan (med lite hjälp från mamma eller pappa)
5. Smaka på mammas och pappas mat

Om ni undrar varför hon tittar upp mot bokhyllan så är det för att stereon står där...

Läget för Leona

I natt drömde A att Leona kunde gå, och nere på öppna förskolan idag tog hon sina två första steg! Trodde först att jag sett fel när hon tagit ett steg, men sedan tog hon ett till. Precis som när hon började krypa var hon nog inte helt medveten om att hon gjorde det, så vi får väl se om hon vill gå mer nu eller om det kommer att dröja ett tag till. A har också efter många försök lärt henne att dricka med sugrör. Annars har hon lärt sig att klappa händer och vinka på uppmaning, och hon har fått en ny begagnad vagn, en sulky som hon sitter bättre i än den andra vagnen. Hon har börjat dansa när hon hör musik på TV eller radio, och de tre senaste nätterna har hon somnat i sin egen säng, visserligen med mig bredvid sängen, men ändå! Hon vaknar fortfarande 3-4 gånger per natt, men det har blivit mycket lugnare sedan nattlampan kom tillbaka.

Igår försökte jag vara lite kreativ och sy en badrock av ett badlakan till Leona, resultatet syns här nedanför. Förutom att vi hade rester av badlakan i hela lägenheten och att nålen i symaskinen fick bytas tre gånger tycker jag att det gick hyfsat bra, men jag tror inte att jag ska ge mig på att sy saker som är mer avancerade...

Ibland är lösningen så enkel...

Den här natten började precis som den förra med en Leona som ville äta på mig hela tiden. Till slut åt hon inte längre utan bara skrek hysteriskt och spände hela kroppen. Under tiden som jag funderar på om hon har magknip och skräckscenarier om den stackars treåringen som dog av tarmvred dyker upp i min hjärna, tar A upp Leona och går runt i lägenheten. Hon blir lugn direkt när han pratar med henne och bär på henne. Efter en stund kommer han in i sovrummet igen. "Jag tror att hon är mörkrädd" säger han, och då äntligen förstår jag varför vår lilla tjej är så ledsen vissa nätter. Vi har en nattlampa som vi har använt sedan hon var nyfödd, för att vi ska kunna se när hon vill äta på natten. På senare tid har Leona ibland lekt med lampan på dagtid, och det är inte alltid vi hittat den på kvällen. Jag har inte tyckt att det spelat någon roll, eftersom både Leona och jag hittar ganska bra i mörkret ändå, men självklart har hon vant sig vid ljuset och tycker att det är läskigt när det blir mörkt. Så medans A bar runt Leona i lägenheten letade jag reda på nattlampan, och efter en stunds tröst från både mamma och pappa var allt bra igen. Sedan sov Leona till strax innan sex i morse utan att äta mer...

9 månader!

Nu har Leona varit utanför magen lika länge som hon var inne i magen... Fast nu känns det ju som att hon alltid har funnits hos oss. Hennes 9-månadersdag firade vi i lördags med ett besök på Skansen, vilket hela familjen uppskattade. Renarna verkade vara mest intressanta, men sälarna var lite läskiga. Eftersom det var så fint väder passade vi på att lägga oss på en filt i en park en stund när vi tittat på alla djur. Det är dagar som denna som gör att man trivs med att bo så nära Stockholm. Det märks verkligen att Leona uppskattar att vara utomhus, till och med här hemma vill hon ut på balkongen hela tiden.

Efter Skansenbesöket verkar hon ha dragit på sig ännu en förkylning, hon hade lite feber igår och inatt, och det märks att hon har lite svårt att andas. Vi hoppas på att det är en lindrig förkylning som går över snabbt.

Farmor och farfar har en massa spännande tidningar

"Tittut!"

Med pappa på Skansen

Fin utsikt från Skansen

"Vakna pappa, jag vill busa!"

Sååå trött...

Efter ännu en natt med allldeles för mycket nattätande från Leonas sida och alldeles för lite sömn för mig är jag helt slut. Just nu känns det verkligen som att det är ett steg framåt och två tillbaka, både när det gäller sömnen och maten för Leona. Visserligen har vi börjat få henne att somna tidigare på kvällarna (runt halvnio i stället för tio), men i gengäld vaknar hon ett antal gånger per natt och gallskriker tills hon får sin vilja igenom och får mat. Ofta somnar hon efter att ha fått mat för att vakna igen tio minuter senare och skrika lika mycket igen, tills hon får mer mat. Det här leder förstås till att hon har börjat äta sämre på dagarna igen. Hon totalvägrar att öppna munnen eller spottar ut det hon har fått in, och just nu spelar det ingen roll om det är "riktig" mat eller efterrätter som hon i vanliga fall älskar. Självklart innebär det här att både hon och jag är grinigare än vanligt och har mindre tålamod än vi brukar ha. Förhoppningsvis är det bara en fas som snart går över...

Så här kan man också använda en lära-gå-vagn

Med tanke på hur bra mamma är på att köra bil var väl det här ganska väntat...

Efter festen

A's 30-årsfest blev väldigt lyckad. Många trevliga människor och mycket mat! Farmor kom som en räddande ängel och hjälpte till väldigt mycket både med förberedelser och under festen, så vi behövde knappt stressa alls, trots att vi skulle utfodra ca 35 personer. Det blev en helkväll för några, Leona och jag tackade för oss vid halvelva, och sen var det godnatt. Skönt att vi hade festen i en lokal precis bredvid vårt hus så att vi bara kunde gå och lägga Leona när hon började bli trött. A fick många fina presenter, en hel del av dem var upplevelser som jag hoppas att även jag får ta del av! Så i sommar blir det RIB-båtstur, luftballong, Kolmården, amerikansk brunch i Stockholm och chokladprovning. Vet inte riktigt hur vi ska hinna med allt!

När det gäller Leona var vi på ny invägning igår. Jag har provat att sluta amma helt på dagtid, och det har gett resultat! Leona äter mycket bättre och hade gått upp 400 gram på två veckor, vilket kan jämföras med att hon gick upp 20 gram på en månad tidigare... Hon har också fått en Lära-gå-vagn från Micki, som hon är helt galen i. Det är jätteroligt att springa runt i lägenheten med den! Tyvärr har vi ju inte så stora ytor, så hon kommer inte så långt. Vi får ta med vagnen till Norrtälje i helgen, så att hon kan springa av sig lite!

Fikapaus

Tar en paus i förberedelserna inför helgens 30-årsfirande och bloggar lite. Först: ett stort grattis till Sara, Per och Liam som fått en ny familjemedlem! Även om Leona fortfarande är liten kan jag sakna den där allra första tiden, när allt är helt nytt och man befinner sig i amningsträsket dygnet runt...

Själva tampas vi med en liten tjej med stort humör, som blir grymt förbannad när hon inte får som hon vill. Samtidigt är hon oftare på mycket bättre humör än tidigare, och är nöjd för det mesta. Efter att Leona bara gått upp 20 gram på en månad tog jag mig i kragen för ett par veckor sedan och slutade amma på dagtid. Sedan dess har hon faktiskt ätit betydligt bättre, även om hon fortfarande inte är något matvrak. Idag fick hon prova på att äta pannkaka själv, och det var jätteroligt. Sedan fick jag städa hela lägenheten, eftersom det var någon som gömt bitar av pannkakan i byxorna. Vår lilla tjej börjar också visa tydligt att hon förstår att pappa försvinner på morgonen, och igår blev hon jätteledsen när han sa hejdå. Det går dock snabbt över igen, men hon är överlycklig när han kommer hem på kvällen.

Nu ska jag fortsätta fixa inför festen i morgon, trevlig helg!

Lista

1. Ta fram din mobil.
2. Gå till inkorgen!
3. Svara på frågorna genom att skriva första meningen i sms:en
4. Fråga 1 - första meningen i första sms:et
5. Fråga 2 - första meningen i andra sms:et, o.s.v

1. Vad skulle du säga om din partner var otrogen? Resa utomlands i påsk?
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?Välkommen till Norge.
3. Vad är det första du säger när din kompis blivit påkörd av en buss? Hej! Vi kom precis hem från öf och centrum gud vad korten på freja blev bra!
4. Vad är det fulaste du skulle kunna säga åt din fiende?Oh, har korten redan kommit, vad kul, blev Leona bra på korten då?
5. Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?Hej! Jag hörde inte att du hade ringt hade mobilen på ljudlös.
6. Vad skulle du skrika om du vann en miljon? Tack vad snällt.
7. Vilka ord skulle du säga till Gud om du träffade honom?Ja, ha det så kul.
8. Vad vill du höra mest av allt? Hej! Kan tyvärr inte söndag.
9. Vad kommer bli dina sista ord vid liv?Hej tjejer!
10. Vad var dina allra första ord?Ja jag skyller allt på bollarna hon sög på på öf i måndags :-S

Fjällsemester

Vi har haft en underbar vecka i Trysil tillsammans med större delen av A's familj. Mycket skidåkning och härligt väder. Det enda tråkiga var att Leona var sjuk hela veckan, hon hade 39-40 graders feber i sex dagar. Trots detta var hon väldigt pigg och för det mesta glad, när febern gick ner litegrann. Vi hade en mardrömsnatt när hon var helt hysterisk och i det närmaste okontaktbar, trots att hon just då inte hade någon feber. Då var det verkligen skönt att ha A's föräldrar hos oss, man känner sig ganska maktlös när man inte kan trösta sitt barn. Det var riktigt läskigt att se henne, blicken var helt borta och hon såg ut som att hon inte kände igen oss. Nu är hon i alla fall frisk igen, och jag hoppas att hon får vara det ett bra tag framöver. Konstigt nog har hon under fjällveckan ätit bättre än hon någonsin gjort tidigare, men jag misstänker att det beror på att hon var så trött på nätterna att hon inte orkade vakna ordentligt och äta lika många gånger då. I natt var vi i alla fall tillbaka på fyra matningar under natten igen... Jag borde väl inte ge henne mat så ofta på natten, men hon blir verkligen tokförbannad om hon inte får det, så vi kämpar väl på ett tag till. Grannarna uppskattar nog inte en bebis som skriker hela nätterna.

Nostalgi

När jag var liten hade jag ett stort antal Pixi-böcker. De säljs ju fortfarande, men numera är det andra, nya små böcker som man inte känner igen. Därför blev jag jätteglad när jag hittade "Varför gråter Lotta?" nere på Coop, så den var jag ju tvungen att köpa till Leona. Misstänker att hon till slut kommer att ha lika många Pixi-böcker som jag hade som liten... Min favorit var annars "Androkles och Lejonet", så vi får väl se om jag hittar den någonstans. En hemsida med en sammanställning över alla Pixiböcker hittade jag i alla fall här, så nu ska jag göra en liten nostalgitripp...

En annan av de Pixiböcker jag hade

Isolering

Lagom till att Leona blivit frisk från sin förkylning åkte hon i natt på magsjuka och spydde ner hela hallen, stackarn. Det positiva är att det verkar ha varit en mild variant, för sedan vaknade hon klockan sex i morse och var hur pigg som helst. Mamma och pappa var inte riktigt lika pigga efter att ha skurat golv, tröstat Leona och tvättat pyjamas mitt i natten... Men, huvudsaken är att Leona verkar må bra igen. Tyvärr får vi väl leva i karantän ett par dagar till nu, jag hade annars sett fram emot ett besök på Öppna Förskolan i eftermiddag för att få träffa lite folk. Nu tar Leona en liten förmiddagssovstund, så det ska jag också försöka göra innan det är dags för en tur ner till tvättstugan!

Separationsångest och utveckling

Leona har varit väldigt mammig och pappig de senaste dagarna. Hon vill inte vara på golvet och leka några längre stunder, bara om vi är med. Hon måste ha full koll på var vi är hela tiden, annars blir hon jätteledsen. Vår lilla tjej börjar bli stor! Även om det kan tyckas vara jobbigt och omständligt att bära och bära hela tiden, är det SÅ mysigt när hon sträcker ut armarna och klamrar sig fast i mig, eller när hon kan sitta hos mig och bara mysa (även om de stunderna är väääldigt korta). Hon har också börjat uppskatta mer när vi läser för henne, och hon kan titta i böckerna och skratta. Motoriskt går utvecklingen också framåt, hon kan stå själv korta stunder och kommer nog att ta sina första steg snart. Hon har börjat vinka lite smått, även om hon inte har full koll på det än. När hon sitter i vagnen sträcker hon ofta ut armarna efter saker som finns i närheten eller lite längre bort. Nu har hon också börjat säga "ämmä" hela tiden, och jag försöker vinkla det till att det ska betyda mamma...

Matovanor

Äntligen verkar det som att Leonas förkylning börjar ge med sig litegrann. Hon är fortfarande jättesnorig, men har idag varit på toppenhumör! Vi var och hälsade på på mitt jobb, och hon charmade alla och var inte särskilt blyg alls idag.

Vi var nere och gjorde en extra vägning förra veckan, och det var som jag misstänkte, att ökad aktivitet i samband med ett ointresse för mat har inneburit att Leona inte riktigt följer sin viktkurva längre. BVC-sköterskan verkade inte orolig, men hon tyckte att jag skulle sluta ge Leona mat på natten, för att hon då skulle äta mer på dagen. Rent instinktivt tycker jag inte att det känns som någon bra idé, eftersom problemet egentligen inte är en dålig aptit. Om Leona själv skulle få välja skulle hon nog fortsätta ammas ett bra tag till. Hon äter hur bra som helst när hon äter på mig, problemet är ju att hon knappt vill äta något annat. Lite morotspuré och gröt är det som går ner, och lite välling ibland. Ofta vill hon inte alls ha trots att hon bevisligen är hungrig eftersom hon slukar bröstmjölken direkt efter att hon ratat maten. Som med mycket annat antar jag att det tar lite tid för henne att vänja sig, men det känns lite frustrerande när "alla andra" barn verkar vräka i sig mat och tycker att det är jättegott och spännande. Jag vet att det inte är så egentligen, och att många barn inte tycker att det är så roligt med mat, men det hade varit ganska skönt att inte behöva fundera på om Leona får i sig tillräckligt, och hur det ska bli om jag inte kan amma längre.

Vilken dag!

Igår var en sån där dag som man helst skulle vilja hoppa över helt och hållet...

- Leona hade 39 graders feber och var allmänt hängig, pappa har smittat henne med förkylning
- Jag hade migrän som blev värre och värre under dagen
- A åkte till Bromma efter jobbet för att köpa en takbox, och på vägen dit började motorlampan i bilen lysa. Han tog sig hem, men nu måste bilen in på verkstad så att vi kan få tillbaka den innan vi åker till Trysil om några veckor.

Idag mår i alla fall jag lite bättre, och Leona har ingen feber längre, men är fortfarande superförkyld. Det har snöat konstant i över ett dygn, men vi måste väl försöka ta oss ut en liten stund i alla fall, så att vi får lite frisk luft efter att ha spenderat större delen av gårdagen i sängen.

Mammas lilla hjälpreda

Städar i sin bokhylla...

Viker tvätt...

Sorterar filmer i DVD-hyllan.

Klippning, fika & babykväll

Jag har ett bra tag varit i desperat behov av en klippning, eftersom mitt hår börjat se ut mer som svinto och mindre som en frisyr ju mer slitet det har blivit. Har dragit mig för det in i det längsta, eftersom man aldrig riktigt vet vilket humör Leona är på och vad hon tycker om att sitta still i vagnen så länge. Idag tog jag i alla fall mod till mig och gick till frisören, och Leona var hur nöjd som helst. Hon satt och tuggade på sin tygkanin från Brio hela tiden och tittade med stora ögon på mammas förändring. Skönt att bli av med ett antal slitna centimeter!

Igår hade vi fika hemma hos oss med tre andra mammor och barn i samma ålder som Leona. Leona och en av killarna kröp omkring och jagade varandra i lägenheten, riktigt roligt att se! Leona passade även på att visa upp sin bokhylla och allt som finns i den, till kompisarnas förtjusning. Leksaker över hela golvet hade vi sedan, men trevligt var det!

På kvällen var det babyöppet på Barnens Hus, så vi passade på att köpa en ny bilbarnstol. Svinigt dyrt är det, så man får passa på när man kan spara lite pengar! Tusen kronor billigare var den, ett riktigt kap...

Lista

Hur lätt tror ni att det här är när man har ett namn som börjar på C? Har i alla fall sett listan på två vänners bloggar, så det är väl bara att försöka... Alla svar måste börja med begynnelsebokstaven i ens eget namn.

1. Vad heter du?: Charlott
2. Ett ord på fyra bokstäver: Chip
3. Flicknamn: Caroline
4. Pojknamn: Carl
5. Yrke: Cykelreparatör
6. Färg: Cerise
7. Klädesplagg: Chinos
8. Mat: Chili con carne
9. Sak i badrummet: Cleanser från apoteket
10. Plats/stad: Chula Vista (Söder om San Diego, Californien)
11. En orsak att vara sen: Champagnefrukost
12. Något man skriker: Coolt! ...eller?
13. Film: (a) Clockwork orange
14. Något man dricker: Cosmopolitan
15. Band: Cranberries
16. Djur: Cikada
17. Gatunamn: Church Street ;)
18. Bil: Charger (Dodge)
19. Sång: Come together
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Curling

Underbara, älskade lilla unge...

...eller som A sa när han pratade med Leona häromdagen: "Leona, du är ju ingen bebis längre, du är ju en...liten varelse!"
Och det har han ju helt rätt i, det är precis så det är. Hennes vilja syns ju mycket mer nu när hon kan ta sig dit hon vill.
Den här filmen är helt fantastisk, ni måste se den! Bildkvaliteten är fruktansvärd men innehållet är hur bra som helst!

Bildutmaning från Sara

Så här lyder instruktionerna:

• Gå till din fotomapp
• Öppna den 6:e mappen
• Ta den 6:e bilden
• Publicera bilden på din blogg och skriv något om den
• Utmana 6 andra att göra detsamma och länka till dem

Nyår i Idre 2008. A håller på att sätta ner Leona i hennes barnstol. Förrätten är uppdukad på bordet, Kung-ölen är upphälld i glaset... I bakgrunden Claire.

Utvecklingsfas

Misstänker starkt att Leona är inne i en utvecklingsfas just nu. Hon sover kasst på nätterna, vägrar äta annat än på mig och är allmänt frustrerad (eller gnällig som A säger). Idag kröp hon ordentligt för första gången, så det är väl mycket som händer just nu. En nackdel med att hon bara vill äta på mig är ju att hon har tänder, och igår bet hon mig riktigt rejält. Inte skönt! Igår ställde hon sig upp själv i spjälsängen för första gången, och hon har börjat med att försöka ställa sig upp mot bokhyllor, stolar och bord. Eftersom hon inte har någon balans än gäller det att ha koll HELA tiden. Leona är ju inte den som är nöjd med att bara sitta still och leka, allt ska utforskas. Samtidigt som det kan ta lite på krafterna ibland är jag väldigt glad att vi har en dotter som är nyfiken och intresserad av allt. Ibland jämför jag henne med en kompis dotter, som är en månad äldre. Hon ligger på rygg och leker och är helnöjd med det. Visar inga tecken på att vilja förflytta sig eller sätta sig upp. Det är fantastiskt vilken skillnad man kan se redan när de är så små, men även om det skulle vara skönt med en nöjdare bebis som inte måste underhållas hela tiden skulle jag inte vilja ändra något på Leona. Jag tror att hennes nyfikenhet, vilja och envishet är något bra, som hon kommer att ha nytta av i livet.

Mmm... soppa!

Blev så sugen på potatis- och purjolökssoppa igår, surfade runt lite och letade bra recept, och till slut blev det ett litet "ihopplock" av några olika. Supergott och enkelt var det i alla fall! Här kommer receptet om någon annan blir sugen:

4 potatisar
1 purjolök
5 dl vatten
2 tsk körvel
2 tsk rosmarin
2 tsk dragon
1 grönsaksbuljongtärning
3 dl creme fraiche
3 dl mjölk

Skala & skär potatis i bitar, hacka purjolök. Koka i vattnet i 15 minuter tillsammans med buljong och kryddor. Vispa soppan lagom slät, tillsätt creme fraiche och mjölk och koka upp. Klart!

På egen hand

Igår fick A och jag för första gången klara oss utan Leona i nästan fyra timmar. Farmor, farfar och två farbröder var barnvakter när vi gick en barnolycksfallskurs på kvällen. Eftersom farmor och farfar har erfarenhet av fyra egna barn var jag ganska lugn, och vi hade tränat hela förra veckan på att bara äta gröt på kvällen och inte amma förrän klockan tio. Jag lyckades till och med låta bli att ringa när vi hade paus i kursen... Inga skrik hördes när vi kom in i trapphuset efter kursen, och när vi kom in i lägenheten möttes vi av en glad Leona som åkte pulka på golvet. Det hade gått hur bra som helst, hon var ledsen en stund, men då satte farfar henne i pulkan, så blev det bra igen. Nästa måndag är det dags igen, och jag hoppas att det går lika bra då...

För övrigt köpte jag ett par nya pjäxor i helgen, så nu hoppas jag kunna åka skidor utan att stoppa blodtillförseln i benen när vi åker till Trysil i vår.

Leona åker pulka utomhus...

Leona 6 månader!

Leona gungar för första gången - jätteroligt!

Idag blir Leona 6 månader. Ett helt halvår har vi haft vår underbara lilla älskling. Det är helt otroligt hur fort tiden går, och ändå känns det som att hon alltid funnits här hos oss. Vi märker mer och mer av hennes personlighet, och det är så roligt att upptäcka nya sidor hos henne. Hon är fruktansvärt envis och målmedveten, om hon vill leka med något och inte får det blir hon riktigt förbannad. En liten drama-queen! Målmedvetenheten gör också att hon nu har lärt sig att sätta sig upp själv, och hon tar sig framåt, även om det inte handlar om någon regelrätt krypning än. Att hon inte kan krypa så bra än gör henne också väldigt frustrerad, hon kämpar och kämpar och blir jättearg när det inte går. Nu låter det kanske som att hon är arg jämt, men det är hon naturligtvis inte. När hon är på rätt humör älskar hon att busa, och hennes skratt är helt underbart (precis som alla andra barns). Hon kan bli väldigt exalterad och har hur mycket energi som helst ibland. Vägrar fortfarande att sova tidigt på kvällarna, men sover i gengäld oftast till åtta på morgonen, med ett par matningar under natten.





För er som inte sett henne på ett tag lägger jag in en liten film...

Myshelg

I helgen har vi bott på herrgård utanför Uppsala och haft det väldigt mysigt. Under middagen på en Kinarestaurang i Uppsala i lördags sprang vi på en gammal klasskompis till mig som bodde i Oslo, och bara var här över helgen, vad är oddsen för det? Att vi över huvud taget skulle vara i samma stad, på samma restaurang och vid samma tidpunkt tyckte jag var ett lite märkligt sammanträffande...

I alla fall upptäckte A när Leona som vanligt tuggade på hans fingrar på restaurangen att hon börjar få tänder! Och då kommer det naturligtvis inte en i taget, utan hon har början till fyra på en gång... A gjorde dessutom misstaget att ge henne pyttelite glass, och det var ju inte så bra, hon blev helt galen och ville ha mer. Så nu ska vi försöka få henne att glömma att det finns något som heter glass.

Lördagkvällen spenderade vi i herrgården med ett parti Othello, A med en öl och jag med en alkoholfri drink. På söndagen avnjöt vi en frukostbuffé som var helt underbar. Jag hävdar fortfarande att frukosten är det bästa med att bo på hotell. Jag fick i mig mackor, juice, ägg, fil, frukt och pannkakor, men sedan var det stopp. Det gäller ju att passa på när man väl bor på hotell, det blir ju inte så ofta. Söndagen avslutades som vanligt här hemma med babysim, och den här veckan var Leona på bra humör och fick dyka. Spännande att se hennes reaktion på att hamna under vattnet, det var faktiskt inga problem.

Idag blir det besök på en eventuell kandidat till förskola för Leona, och i eftermiddag blir det sångstund på öppna förskolan. Jag skulle kunna ha det så här alltid, känner inte alls för att börja jobba i augusti...

Nya bilder

Myser med mamma

Lånar Liams Lille Skutt

Käkar fötter

Innebandybruden

På bushumör

Jul, nyår och Leonas utveckling

Dags för en uppdatering efter jul och nyår...

Julen spenderade vi i Norrtälje tillsammans med A's familj. Massor av god mat och fina julklappar. Leona lärde sig att rulla från mage till rygg ordentligt och spenderade dagen innan julafton med att rulla ett antal varv på en madrass på golvet. På julafton var jag och Lotta (A's mamma) traditionsenligt på julaftonsgympa, och A och farfar Kent gick på promenad med Leona. Jag kom fram till att Leona faktiskt klarar sig utan mamma i 1½ timme, åtmistone när hon sover. Jag hade nog gärna ringt A ett par gånger för att kolla hur det gick, men jag tvingade mig själv att låta bli. Jag vet ju att han är minst lika bra som jag på att ta hand om henne, så det enda jag var orolig för var att hon skulle vakna och vara hungrig. A är ju inte så bra på att amma...

Över nyår åkte vi till Idre, några vänner har en stuga där, och vi fick hyra en stor stuga i samma område till ett bra pris. A åkte skidor både på längden och utför, och jag och Anna gick på barnvagnspromenader med Leona och Teo.

Sedan sist har Leona lärt sig sitta ganska bra, hon äter gröt och lite olika smakportioner och verkar tycka att det är ganska gott. Hon försöker krypa och tar sig faktiskt framåt, men blir lätt frustrerad över att det inte går så fort som hon vill. Igår började vi på babysim, och det var jättemysigt. Hon gillade att ligga på mage i vattnet, men det var ingen höjdare att flyta på rygg. Idag har vi varit på "Rim- och ramsstund" på biblioteket, och det var också trevligt. Annars är hon fortfarande en nattuggla, och vägrar sova innan A och jag går och lägger oss, så det slutar oftast med att hon får sova i vår säng. Fördelen är att hon sällan vaknar innan halv nio på morgonen, så vi får i alla fall sovmorgon för det mesta. Efter sin hungerperiod i december har det nu lugnat ner sig, och hon äter 2-3 gånger per natt. Att tillväxten har lugnat ner sig fick vi också bekräftelse på när vi var på BVC sist, den här gången hade hon inte växt något alls på längden och bara gått upp 200 gram, så nu ligger hon rätt på sin kurva igen.