15 juli 2009
Free at last!
Äntligen har jag slutat amma! Jag hade sedan tidigare bestämt mig för att sluta nattamma när Leona var 11 månader, men det ville hon inte gå med på... Eftersom hon blir så arg att hon skriker tills hon kräks har jag försökt vänta ut henne och hoppats på att hon skulle vilja sluta själv. Nu är vi i Norrtälje, där grannarna inte störs av skrikande barn, och häromnatten bestämde jag mig för att nu får det vara nog. Leona blev som väntat tokförbannad, men efter två timmar somnade hon om. Andra natten var hon vaken två gånger, en timme varje gång. Tredje natten vaknade hon också två gånger, men somnade om efter ca en kvart. Även i natt var hon vaken två gånger, andra gången runt en timme, men hon var helnöjd med att bara ligga mellan A och mig och mysa. Hon kramade och pussade oss och klättrade fram och tillbaka. När hon blev ledsen en stund sjöng vi lite för henne, och sedan var det bra igen. Jag hoppas på att det bara blir bättre framöver, och att hon så småningom kan lära sig att sova mer än fyra timmar i sträck, men jag är otroligt nöjd med de framsteg hon gjort såhär långt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Att kunna amma sitt barn är både mysigt och fascinerande. Men jag kan inte påstå att jag saknade det särskilt mycket när jag slutade amma Liam. Inte alls faktiskt. Detsamma känner jag nu. Det är mysigt och fungerar bra men det kommer faktiskt vara skönt när det är dags att avsluta.
Vad skönt att det har fungerat (hyfsat?) bra att avsluta amningen för dig och Leona.
Skicka en kommentar