Innan jag blev tvåbarnsförälder var jag inställd på att det skulle bli riktigt jobbigt. Leona skulle vara jättesvartsjuk och vilja lämna tillbaka bebisen, och bebisen skulle ha kolik, sova dåligt och vara väldigt krävande. Nu när Elliot blivit fem månader kan jag säga att än så länge har vi varken sett svartsjuka, kolik eller krävande bebis. Jag säger än så länge, för jag inser att det kommer perioder som är jobbigare. Det är i alla fall helt underbart att se stora duktiga Leona som tar hand om sin lillebror, kramar och pussar honom och kommer med leksaker till honom. Lillebror å sin sida är fortfarande världens nöjdaste bebis som ser upp till sin storasyster väldigt mycket. Leona skiner verkligen upp när hon märker att hon kan få lillebror att skratta, och det märks att de verkligen tycker om varandra. När jag hade utvecklingssamtal på förskolan med Leona förra veckan påpekade en av pedagogerna det också, att Leona verkar tycka mycket om lillebror. Jag är så glad att deras relation har börjat så bra, och jag hoppas att de ska fortsätta att vara så nära varandra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar