Igår var det dags för vårt andra ultraljud, där man skulle kontrollera om moderkakan flyttat upp så att jag inte skulle behöva göra kejsarsnitt. Det hade den, och barnmorskan sa att allt såg bra ut, så nu hoppas vi på att det blir en "normal" förlossning.
Vi kunde dock konstatera att vår lilla bebis är väldigt intelligent redan nu, och har insett att det är mycket bekvämare att sitta ner än att hålla på med en massa cirkuskonster som att stå på huvudet i magen. Så nu får vi, som barnmorskan uttryckte det, be bebisen snällt att vända på sig inom tre veckor, annars blir det vändningsförsök.
Efter att ha tagit reda på hur mycket bebisen vägde konstaterade barnmorskan också att jag har en liten tjockis i magen, nästan två kilo väger den nu, och det normala ligger på runt 1850 gram. Inte så stor skillnad kan man tycka, det var typ fem procent över kurvan, men hade det varit tio procent så hade de tydligen fortsatt att kolla upp det. Känns ju helt självklart att vi ska få en stor bebis med tanke på att både A och jag är så stora. Eller?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hihi... resonemanget om en stor bebis lät ju väldigt... hm... verklighetsförankrat. ;)
Skicka en kommentar