Polisjakt

Igår kväll åkte vi med Transan till Lissma på en bilträff, de har träffar varje tisdag. Sprang omkring där i en timme och sedan åkte vi tillbaka mot Stockholm. A tyckte att vi skulle ta ett varv på stan, och eftersom det var han som körde protesterade jag inte (själv vägrar jag köra i centrala Stockholm, det är alldeles för mycket att hålla reda på...).

Han ville åka mot Kungsan, men vi hamnade i en bussfil så att trafikljusen aldrig slog om till grönt, så vi bytte fil och körde mot Slussen. A letade efter någonstans att vända, men eftersom det fanns skyltar med U-svängsförbud överallt var det lite svårt... I alla fall kom vi in på en lite mindre trafikerad väg, där A bestämde sig för att vända. Lite fel gick det:

1. Det var ett vägarbete så att han hamnade på en cykelbana innan han hamnade i rätt fil igen
2. Han körde mot rött
3. När vi kört ca 150 meter kom det en polispiket bakom oss i full karriär med blåljus på.

Både A och jag tänkte att "Nu är det kört", A svängde in till kanten för att släppa förbi polisbilen, som kör om och lägger sig precis framför oss i snigelfart, och stänger av blåljusen. Jag var helt övertygad om att de letade efter ett bra ställe där de kunde stoppa oss. Efter några hundra meter ska vi svänga av till höger, och då kör polisen rakt fram.

När jag berättade det här på jobbet i morse konstaterade mina kollegor att polisen säkert hade gjort en registerkoll på vår bil, för att strunta i det när de såg att det inte var något konstigt med den. Det är ju inte världens vanligaste bil, och de kanske tyckte att det såg ut som att A hade stulit den så som han körde... Efter det här var A inte så sugen på att köra vidare, så vi begav oss hemåt i stället, ganska uppskakade båda två...