De viktiga sakerna i livet

Min bror ringde mig igår kväll och berättade att min pappa fått en hjärtinfarkt tidigare under dagen. Eftersom jag ibland har en förmåga att känna på mig när det är något på gång, har jag gått med en läskig känsla i kroppen några veckor och väntat på att något skulle hända, men jag var ändå inte beredd på det här. Efter vad jag har förstått så här långt kommer han att bli bättre igen, han ska ligga på sjukhuset i en vecka och få åka hem sedan.

Även om jag under många år inte hade världens bästa kontakt med min pappa, så har han alltid betytt väldigt mycket för mig. Precis som flera av mina vänner har jag en pappa som man inte pratar om känslor med, så jag har aldrig sagt till honom hur mycket han betyder. Det känns som att det är det som är viktigt i livet, att de man älskar vet om att man älskar dem, så varför är det så svårt?

Min morfar dog för snart tio år sedan av en hjärtinfarkt dagen efter att jag varit arg på honom för första gången i mitt liv, för en liten skitsak. Jag sade inte ens "hejdå" till honom när vi skildes sista gången, för att jag var irriterad. Men trots att jag har mått dåligt på grund av att jag agerade som jag gjorde lärde det ändå mig en viktig läxa; ta aldrig dem du älskar för givna, du vet aldrig hur länge de finns kvar. Och ändå har jag aldrig berättat för min pappa hur mycket han betyder för mig.

Så pappa, eftersom jag vet att du brukar läsa min blogg: Jag älskar dig och du betyder väldigt mycket för mig. Och det gäller för resten av min familj och mina vänner också.