Körde hem idag från Norrtälje, och när jag är ett par mil hemifrån dyker något vitt upp framför mig. Snö, tänker jag och kör vidare en bit till i 110. När jag kommer närmre inser jag att det absolut inte är snö, det är två stora lådor som någon har tappat, en i varje körfält. Det fanns ingen tid att bromsa, utan det var bara att försöka väja för dem, vilket som tur var gick bra. När jag körde hem från jobbet nu, också på motorvägen, precis i början på en 90-sträcka, springer en hund upp på vägen... Hann inte bromsa den här gången heller, som tur var fanns det ingen i körfältet bredvid, annars brukar den vägen vara ganska vältrafikerad. Både hunden och jag klarade oss oskadda (ska inte säga något om hunden förresten, jag vet inte var den blev av sedan. Såg bara att en lastbil som jag precis kört om också hann väja för den.). Min slutsats av detta är att någon försöker säga mig något. Möjliga förslag är:
a: jag är en bättre bilförare än jag tror att jag är
b: det är inte meningen att jag ska köra bil, det kommer bara en massa hinder i vägen hela tiden
c: mina instinkter fungerar ok, eftersom de inte fick mig att bromsa, vilket säkert hade lett till att jag hade halkat och kört av vägen
d: det finns någon som ser till att jag klarar mig ur åtminstone vissa farliga situationer.
Till något mycket roligare: Årets bästa julklapp är att våra grannar ska flytta, den siste januari går flyttlasset! Funderar på att bjuda in dem på träskofest för att fira. De hade för övrigt ingenting att klaga på när förvaltaren kom hem till dem, utom att det är lyhört i huset. Konstiga människor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar